Självvalidering

Imorgon ska jag hålla en lektion om självvalidering. Så här tänker jag...

SJÄLVVALIDERING:

Validering är att giltiggöra och bekräfta känslor, tankar och upplevelser, oavsätt om de kommer från dig själv eller någon annan.

Under den här lektionen kommer vi prata om självvalidering. Alltså att giltiggöra och bekräfta dina egna känslor, tankar och upplevelser. Vad det än må vara.

För mig hänger validering och acceptans ihop. För att underlätta för dig att validera dig själv, är det nästan en nödvändighet att du först har accepterat situationen, känslan eller tanken. Om du vägrar att erkänna att du faktiskt tänker, känner eller handlar på ett visst sätt, hur ska du då kunna validera? Låt mig ge några exempel…

Exempel på Acceptans:
När jag hade varit på Zanzibar, utanför Tanzania i tre månader, var det dags för mig att flyga hem. Min moster, som jag bott hos, bad mig ta med packning åt henne också. Det skulle kosta en massa pengar egentligen men på grund av en missuppfattaning om att även hon skulle flyga, fick jag med allt trots det översakred hur många kilo man fick ha med sig.

När jag sedan satt och väntade på planet, fick jag veta att det var försenat. En stund senare hade de fixat ett nytt plan, men det var tydligen trasigt. Det blev en lång väntan och när de slutligen hade funnit ett plan som var flygfärdigt, var klockan mycket. Jag skulle med ett annat plan från Dar es Salam och det skulle avgå ungefär samtidigt som vi lyfte från Zanzibar.

Det fanns inte så mycket för mig att göra, än att acceptera att så här var det! Jag andades och bara konstaterade att jag var sen och att det fick lösa sig när jag var framme på nästa flygplats. Då visste jag inte att flyget i Dar es Salam, väntade på mig som skulle med och att allt till sist fixade sig. Det jag inte heller insåg då, var att tack vare att vi var så försenade, hann de inte väga mitt bagage på nytt. OM jag INTE hade varit sen, hade jag troligtvis fått betala flera tusen kronor, vilka jag inte hade.

Acceptenasen i denna händelse, gjorde att jag kunde luta mig tillbaka och i lugn och ro, ha en trevlig resa hem mot Sverige.

Självfallet ser inte alltid livet ut så här. Men genom acceptans, kan man slappna av en stund från den kamp som annars skulle få utrymme i vår inre dialog. ”det borde inte vara så här”. ”varför händer detta mig”. Eller ännu värre ”det är typiskt mig att det blir så här. Det är säkert mitt fel att vi blir försenade…”.

Att i stället se situationen som den är, det är acceptans, men hur hänger det då ihop med validering?

Här om veckan stod jag på stan och väntade på bussen då en kvinna med sina barn kom till busshållplatsen. Jag har sett dem förr och visste att de skulle med samma buss som jag. Innan mamman hann kolla busstidtabellen, berättade jag att bussen gick 15.56 varpå hon sa att då hann hon köpa en korv innan.

Bara några sekunder senare insåg jag att jag sagt fel. Bussen gick 15.54. Tänk om hon skulle missa den på grund av mig? Jag sprang efter henne, bad om ursäkt och förklarade att jag sagt fel. Jag höll på att sjunka genom jorden av skam. När bussen sen faktiskt blev sen och inte kom förrän klockan 15.56, skämdes jag ännu mer.

I den här situationen behövde jag först acceptera att jag sagt fel för att kunna ställa till rätta. Men jag behövde också acceptera att jag faktiskt skämdes. När jag hade gjort det, först då kunde jag validera mig själv som hade ”gjort bort mig” på ett sådsant sätt.

”Jag sa fel tid till mamman eftersom jag kom ihåg fel och det är inte så konstigt att jag skäms eftersom jag tycker att det är så pinsamt att göra något, som jag anser är fel”. Jag kunde även validera att jag sprungit efter henne. ”Jag förstår att jag sprang efter mamman eftersom jag ville ställa till rätta att jag givit felaktig information”.

Vardagen är full av invalideringar och dömanden. Ibland är det vid tillfällen då man från andra får höra att man gör fel, tänker konstigt eller känner för mycket. Men oftast är det vi själva som är en mästare på att invalidera oss.

Det är verkligen skönt när andra visar förståelse för att vi är vi. Men vi kan inte förvänta oss att vi får höra det från någon annan. Vi måste lära oss att förstå oss på oss själva. Giltiggöra våra egna tankar, känslor och upplevelser. Om vi dessutom får validering utifrån, är detta ett plus.
Oftast är det en känsla som väcker en invaliderande tanke. Om man finner rätt på känslan och klarar av att validera den, kommer man troligtvis finna att känslan är just en känsla och kanske finner du också att tanken bara är en tanke och speglar bara din känsla.

Acceptera eller…konstatera att du tänker, känner eller upplever något. Försök sen att omvandla detta genom att beskriva det utifrån dina egna erfarenheter och svårigheter.

TANKE: ”Jag är dum i huvudet”

VALIDERING: ”Det är inte så konstigt att kan tänker att jag är dum i huvudet eftersom jag nyss inte förstod vad han sa”

KÄNSLA: Skam

VALIDERING: ”Jag känner skam eftersom jag kände mig dum i huvudet när jag inte förstod vad han sa och det är ju inte så konstigt eftersom jag har fått höra hela min uppväxt, att jag inte är intelligent”.

Varför är då självvalidering så viktigt?
Validering hjälper oss att bygga upp och behålla relationer. Det stärker en människas självrespekt och självkänsla. Människor kommer och går. Endel blir kvar för hela livet. Andra inte. Vilka som tar slut och vilka som består, vet vi egentligen inte. Den enda relation vi vet finns kvar genom hela livet, är den till oss själva. Och om du ska kunna ha en bra relation till dig själv, som senare kan avspeglas på realtioner till din omgivning, behöver du öka din förståelse för dina tankar, känslor och upplevelser. Detta är ingen superkur som gör att ditt liv flyter fram på en räkmacka, men det kommer underlätta livet vesäntligt. Och när du möter motgångar, sådant som DU upplever som motgångar, kommer du förhoppningsvis kunna visa förståelse för dig själv och stärka ditt eget liv så att du kan gå i din värderiktning och göra det som betyder något för just dig!