Baksteg. Helt klart...fick sy tre stygn...men slapp vänta en evighet på akuten...bara en timma...men nu är allt bra igen...fattar inte vad jag tänkte på....tänkte kanske inte alls. Var rädd bara och kände skam...så är det SKAM - en jobbig känsla....hatar den!! Men jag måste lära mig att leva med den, acceptera den och säga "hej" till känslan utan att värdera utan validera.
Dissocierade nog...var inte mindful iallafall...det vet jag. Måste jobba med radikal acceptans och validering mer....
Dissocierade nog...var inte mindful iallafall...det vet jag. Måste jobba med radikal acceptans och validering mer....
2 kommentarer:
Ett steg tillbaka skriver du men samtidigt kanske det inte var ett helt steg tillbaka. Du lär dig samtidigt något av detta, ökar din ansträngning att lära dig acceptans och att stå ut när det är svårt.
Jag tycker du är både tapper och modig, även om de två orden inte alltid stämmer med hur du uppfattar dig själv.
Men Jossan! Vad har du gjort? Kram!
Skicka en kommentar