Vad betyder DBT?
DBT står för Dialektisk Betende Terapi

En Borderlines Vardag:
En person med emotionellt instabil personlighetsstörning, har humörsvängningar eller ”sinnestillstånd” precis som vilken annan person som helst. Det som markant skiljer dem åt, är att en borderlines sinnestillstånd pendlar mycket snabbt samt att går arousal upp, tar det mycket längre tid för den att gå ner på ”normalläge” igen. Genom detta diagram kan man se skillnaden på en ”välfungerande” människa och en människa med BPS.
Många gånger är ångesten så smärtsam att man vill bli av med den snabbt. Lika snabbt som en person utan BPS. Genom självskada (så som att skära sig, hälla i sig tabletter, ha sex etc) kan man reglera sin arousal.

DBT: s uppdelning
Fem grenar eller moduler, vi talar om:
· Meveten Närvaro (mindfullness)
· Relationsfärdigheter
· Färdigheter att hantera känslor
· Stå-ut färdigheter
· Validering

Medveten Närvaro
· Vishet / Wisemind
· Observera
· Beskriva
· Delta
· Icke värderande
· Göra en sak i taget
· Handla effektivt utifrån det som fungerar.
Medveten närvaro / mindfullness tränas det mest på. Att lära sig att observera, beskriva och delta i sina upplevelser och känslor är helt klart något som en person med emotionellet instabil personlighetsstörning, har undvikit. Eftersom det tar så lång tid för en Borderline att hamna i ett ”normalläge” (som vi tidigare talat om), känner många patienter att de inte har en enda aning om vilka känslor de har, vad de tycker eller vad de upplever. Känslan beskrivs ofta som ångest.
Att lära sig sätta ord på känslor och upplevbelser kan ta, för många, lång tid. Ofta har en borderline undivikit detta under många år. Att objektivt beskriva sina känslor är verkligen OS-nivå för de flesta. Därför börjar man att öva genom att observera och beskriva saker i sin omgivning.
Exempel på observation: ”stol” , ”människa”
Detta är en observation; att det finns en stol eller en människa där.
Exempel på beskrivning. ”en stol” , ”en blå stol”, en fyrkantig, blå stol”
Börjar vi däremot beskriva stolen som hård, obekväm, ful etc, har vi genast hamnat i ett dömande/värdering. Målet med denna övning är att lära sig att observera och beskriva utan att hamna i ett dömane.
Dömanden och värderanden är en del av våran vardag. Vi beskriver saker som vackra, fula, bra och dåliga etc. Genom att öva på att INTE döma saker i vår omgivning, lär vi oss också att inte döma oss själva. Till en början handlar det om att bara OBSERVERA ATT vi dömer, för att sedan, förhoppningsvis, döma mindre och mindre. Både oss själva och andra.

Relationsfärdigheter
· Målrelaterade färdigheter
o Beskriv
o Uttryck
o Hävda
o Förklara följder
o Uppträd säkert
o Förhandla
· Relationsrelaterade färdigheter
o Vänlig
o Intresserad
o Bejaka
o Var lättsam
· Självrespektsfärdigheter
o Ursäkta dig inte
o Stå för dina värderingar
o Var rättvis
o Säg nej
o Ljug inte
Relationsfärdigheter behövs eftersom många av patienterna under många år har undvikit sociala sammanhang eller dyllikt och därför inte har relationsfärdigheter. Många gånger har man ett inlärt beteende att ljuga, inte våga säga ifrån, vara aggressiv (mer vanligt hos män) samt att man kan uppfattas som ”mesig” på det sättet att man är väldigt försiktig eller konstant ursäktar sig själv och sin existens. Genom att kunna ”mindfullness-färdigheter” kan vi lättare observera och beskriva våra upplevelser och känslor i en relation som i sin tur gör att man har en chans att förklara på ett så objektivt sätt som möjligt, för sin omgivning.

Färdigheter att hantera känslor
· Mindska sårbarhet för negativa känslor
o Behandla sjukdom
o Ta din medicin
o Balasera matintag
o Undvik alkohol och droger
o Balansera sömn
o Motionera
o Bygg upp kunnande och självrespelt
· Öka andelen positiva känslor
o Skapa positiva erfarenheter
o Lägg märke till när något positivt sker
o Släpp oro
· Mindska känslomässigt lidande genom att praktisera medveten närvaro på stundens känsla
· Ändra känslor genom att handla tvärt emot känslan
När man jobbar med DBT är det viktigt att hela tiden ha kunskap om sina såbarhetsfaktorer. Det är välkänt att sömn, matintag, mortion samt medicinering påverkar humöret och förmågan att ta itu med motgångar och problem. Genom att balansera dessa kan man i stor utsträckning, balansera humörsvängningarna. Om man sköter dessa faktorer bra, kan man lättare jobba med de andra färdigheterna.
Många gånger har en borderline, genom en invaliderande miljö, lärt sig att se på sig sjäv som värdelös, dum, ful etc. Genom att börja försöka lägga märke till det positiva som faktiskt sker runt om kring, KAN självsynen också förändras.
Exempel: Att lägga mräke till att solen skiner är inte självklart för alla. Många med borderline lider också av en form av depression. Genom att tvinga sig själv att se om det finns något positivt i omgivningen, lättar man upp sinnesstämningen.
Om man inte kan se några positiva saker, kan man lära sig att skapa dem. Då krävs förståds att man vet vad man tycker är positivt. Det kan vara att ”vara orosfri” eller att ”äta godis”. Genom att upptäcka att ”jag har faktiskt den där godispåsen hemma” eller att ”just för en sekund, kände jag ingen oro”, kan göra STOR skillnad för hur man handlar just för stunden.
För att kunna släppa oro eller lägga märke till positiva erfarenheter, måste man helatiden vara mindfull i sina känslor, tankar och i det man gör. Detta kan man öva på genom att tex hela tiden obeservera och beskriva vad man gör
Exempel: ”nu tar jag upp höger hand och för den till diskborsten. Sen tar jag tallriken med min vänster hand och diskar sakta sakta”. Hela tiden är man medveten om vad man gör. Om man vill avancera lite, kan man samtidigt försöka hålla koll på vilka känslor diskningen väcker inom en. Blir man glad för att det är härligt eller ledsen för att det är så mycket disk? Om jag blir ledsen eller glad, vad gör det med mig då? Får jag impulser? Vilka är de i så fall? Kanske att lämna disken och skita i det. Eller att göra mig illa för att jag är så dum som inte har diskat tidigare?
OM man får impulser eller känslor som man upplever som destruktiva, kan man använda sig av färdigheten att ”handla tvärtemot känslan”. Om känslan säger att man ska skita i disken och gå och skära sig istället, ska man handla tvärtemot. Om så bara för en minut. Och sen en minut till. Och en minut till….

Stå-ut färdigheter
* Distraktion
o Aktivitet
o Bidrag med något
o Jämför
o Motsatt känsla
o Skjut ifrån dig
o Tänk på annat
o Straka sinnesintryck (så som kall dursch, varmt bad, levande doftljus, dofter av the etc.)
· Lindra / självtröst
· Förbättra stunden
o Fantisera (om ngt man tycker om, något man har gjort eller vill göra etc.)
o Finn en meningsfullhet
o Bön
o Avslappningsövningar
o Göra en sak i taget
o Uppmuntran
· För- och nackdelar
· Acceptera verkligheten ”gilla läget”
Stå-ut färdigheter ska aldrig ”överanvändas”. Att använda sig av dessa färdigheter kan lätt bilda ett nytt destruktivt mönser - ett undvikande. Men i riktiga kriser eller om man är i fas ett av behandlingen, är det mycket mera effektivt att använda färdigheter så som ”distraktion” eller ”skjut ifrån dig” än att självskada sig. Trots att detta är en färdighet man endast ska använda när man är högt upp på ångestkurvan, är detta en av de svårare färdigheter att tillämpa. Det gäller att ta till dem innan ångesten är så hög, att man ingenting kan göra, men inte för tidigt, innan man har använt och prövat de andra färdigheterna.
Som ni säkert märker, krävs en stor utsräckning av mindfullness i alla dessa färdigheter. Tillexempel om man ska lindra/självtrösta, måste man vara medveten om vad som gör att man känner sig tröstad. Är det att ringa en kompis eller är det att gå ut på en fin restaurang. Eller kanske att äta chips och spela TV-spel? Mindfullness är också tydligt när man jobbar med olika avslappningsövningar, bön, fantasier etc.
För- och nackdelar är en väldigt konkret handling. Genom att sätta sig ner och skriva upp vad fördelarna är med en handling och vad nackdelarna är, är man i sitt wisemind/visshet (enligt mindfullness modulen). Man kollar även på långsiktiga och kortsiktiga koncekveser av ett handlande.
Exempel: ”jag vill självskada mig”
Fördelar: ångesten/arousal går snabbt ner. Det känns bra för ett tag.

(kortsiktigt)
Nackdelar: min man blir ledsen. Jag får ärr. Jag mår dåligt igen efter ett tag.
(långsiktigt)

Tillsist kommer vi till ”acceptera verkligheten”. Detta klassas som en ”stå-ut färdighet” men jag själv skulle vilja sätta den i mindfullness-modulen. Varför? Jo, för att under hela min behndling har jag ständigt fått återkomma till att acceptera. Acceptera mig själv, världen, hur jag mår, vad jag känner och vem jag är. Mina medmännsikor och livet. ”jag fungerar så här, att jag blir ledsen när någon inte har tid att tala med mig i telefon. Okay. Jag är ledsen. Det är min primära känsla. Det är okay att vara ledsen och det är okay att känna som jag känner.” Men att acceptera sina upplevelser och känslor, är inte samma sak som att tycka att de är bra! Det betyder heller inte att man måste handla utifrån vad känslan säger till dig. För mig har detta varit nyckeln. ”att ha en känsla, låta den vara där, men inte handla efter den”.

Validering
· Självvalidering
· Validera andra
Jag återkommer mer om validering i mitt nästa inlägg…